| Lyrics: | Det kostar p att hlla fred, gud vet,
med den som tigger mig att jag skall sjunga,
och
smickrar mig infr allmnhet,
men mrdar mig i lnndom med sin tunga.
Det kostar p att dricka av
hans vin,
med tvekan fattar jag det fyllda glaset,
han skryter med att han betalt
kalaset
och kallar mig bakom ryggen fr ett svin.
Men jag har rd, du gamle
lurifax,
och Ni, min ndiga, med allt ert pladder,
se, jag har rd att sjunga fr er
strax,
med poesi besvarar jag ert sladder!
Med gudar dricker jag fr ert vl
och lockar
fredens ngel ner i gruset,
se'n jag visat, vem som tlde ruset,
och sagt er sanningen och
frlst min sjl.
Ty sanningen gr gott, och det r sant
att om i detta land man bryter
seden
och inte stndigt kacklar likadant
som alla andra kycklingar i reden
men gr sin
egen vg med stor besvr,
frgter fulheten fr allt det skna,
d kacklar alltid ngon gammal
hna,
hur frfrligt lttsinnig man r.
Men kackla ni i morgon, just idag
nr jag har
ordet, vill jag hellre gala:
Kuckeliku! Mitt herrskap, till behag
fr er jag har satt livet p
det hala,
tnkt mer p gldjen n p gods och gull,
ty ngon skall frdriva trkigheten
om
ryktet ock skall g till evigheten,
att jag har sjungit fr att jag var full.
Jag str hr
ensam, fast i lustigt lag,
nvl, med rtt, ty sjlv min vg jag vljer
och mlet ser jag tydligt,
dag frn dag,
lngt bortom dessa flaskor och buteljer.
Och just vid dessa silverstrngars
drill
en rst mig nr, som hrs blott av poeter,
jag glmmer drvid alla sm frtreter
och
dricker, stolt, min dla sngm till! |
